Inga problem, jag mår bra nu... eller?
Just nu ligger jag och skakar i soffan. Helt likgiltig och tom efter att ha blivit stirrig, hyperventilerat, känt ett stort tryck över bröstet och hjärtklappning.
Klart att jag kunde gå på leklandet med Tobias och barnen nu, jag mår ju hyfsat bra. Jo, så länge jag är hemma eller är med folk jag känner väl, ja. INTE bland flera hundra okända människor med vuxna och barn.
Dock är det nog nyttigt att jag gör dessa tabbar, så att jag inser att jag faktiskt inte är frisk än. Att jag inombords inte är så frisk som jag tror.
Något annat som påverkar mitt mående är såklart den brand vi blev drabbade av natten till igår då min bil BRANN UPP. Helt otroligt, på riktigt. Sånt som man tänker "äh, det händer aldrig oss..."
Men så plötsligt vaknade vi av kraftiga smällar och bilen stod i höga lågor. Och även vår finare bil blev förstörd och måste in på verkstaden.
Så gårdagen gick enbart åt till att fixa allt gällande bilarna; försäkring, bärgning, sanering och hämta hyrbil.
Sömnen natten till idag blev inte så bra heller då jag, så fort jag blundade, såg branden framför mig och oron över att den nya bilen skulle fatta eld fanns hela natten hos oss båda.
Ta hand om er!
Med kärlek ❤️
/AnnSo
Hemma dag 19
Nu har jag varit hemma i 19 dagar sen jag blev sjuk på jobbet den där fredagen.
Jämfört med då så mår jag mycket bättre, men långt ifrån bra.
Som jag skrivit tidigare så känns det bra när jag är hemma, då känns allt NÄSTAN som vanligt. Men när jag ska göra saker utanför hemmet, då måste jag alltid ha någon med mig som en extra trygghet.
Dock övertog jag makten över min panikångest i fredags då min man råkade få med sig bilnyckeln till bilen och jag skulle iväg och träffa min bästa kompis som jag endast ser några gånger per år. DÅ, mina vänner, kände jag att min "sjukdom" inte fick vinna över mig, så jag tog bussen ner mot IKEA (själv), promenerade en bit (själv) och gick in på min mans jobb i matbutiken (själv). Jag klarade det, men oj vilken ångest jag fick, huh va dåligt jag mådde och usch vilken energi detta tog ur mig.
Men jag måste öva på att gå och handla själv, sånt som jag gjorde dagligen förut. Sjukt hur det bara kan ändras.
I helgen har vi i alla fall varit ute på en strutsfarm, barnen badade, vi har haft picknick på gården, sagt hejdå till våra kära grannar som nu flyttat och jag och Tobias var och storhandlade igår (i en annan stad då jag inte är bekväm här).
En dag i taget!
Med kärlek ❤️
/AnnSo
